Címlap 2009. 3. szám Fillentő - Xoxamno

Lovaricko shibako grizhipe

Kiadványaink

Radio Romano

Archív

Csatka

Közös Út Baráti Kör

Blog

Névjegy

Gindima

Tumencaj muro dyi sagda. Te na bisterdyon pa jekhavreste, zhikaj e luma luma avla,..

http://rfgy.blog.hu/

Portré

Rostás-Farkas György

CTMT videók

GTranslate

 

Rólunk

Fillentő - Xoxamno PDF Nyomtatás E-mail
Írta: Móricz Zsigmond   
2010. június 29. kedd, 18:15

XOXAMNO

Sas mure amales vi kaver anav na feri xoxado,de pekodo aba chi seroj.Feri kade akharde les,ke chikana chi phendas chachipe.Kana phendinne leske,hody xoxaves pe phuv dikhlas,thaj kodi phendas-
-Me chi xoxavav.
-So?
-Feri pherasa kerav.
Pala but xoxajipe peles asshilas kodo anav xoxado,thaj vi o sityari manush kade akhardas les:
-No xoxado ,zhanes o sityimaski butyi?
Pesoste voj xoxadas thaj phendas ova:
-Zhanav.

Apol voj chi zhanglas soha.Andakade avri xoxadas pe ,pala maj zuralo pushipe,ke kaj kado hatyardas ,hody sakon feri dikhlas.Vatunchi inke vi o majbaro sityari kade avilas ande shkola te dikhel :
-Mukh te dikhav kaj si kodo pinzhardo xoxado!
Amaro cino amal opre ushtyilas,thaj kade nas hulado ,thaj pesko cino nakh mishkidas hody ame, assajlam peleste.Inke vi o sityari assajlas talaj peske mustaca,de o majbaro sityari chi assajlas,ke kodo capeno sas.
-Tu san kodo? Sostar chi huladan tu adyes muro shavo?
-Huladom me man-xoxadas ame pale feri dikhlam so avla andakado.
-Na xoxav !-das duma o sityari kon inke chi zhanglas sar trubuj te vorbil e cine xoxade manushesa.
-Dé ova,muri dej huladas man,sila jek somnakuni kanglyi,so kathar o kraj las ando suveníro.
E bare shorvale manusheski musura  avri parnyolas sar ashundas so zhanel te xoxavel o shavo.O sityari kothe gelas pashaleste,thaj kade das duma assalikanes:
-Naj tu dej ,ke cino sanas ,kana mulas,akanak o gav inkreltu,sakon kamel tu,ke lasho shavo san thaj pherasikanes zhanes te xoxaves.
O  mjabaro sityari butaig dikhlas les ,thaj kade das duma:
-Muro shavo ,tu aba baro san te zhanes khonyik chi trajil andaxoxajimo,thaj o Del majfeder azbal  kodole manushes  kon xoxavel .Sostar xoxaves sakana?Dikhes tye cine amala chi xoxaven, khonyik chi xoxavel ,tu sostar keres? Majfeder phíresas te sityosas tye butya so trubuj te zhanes ande luma thaj godyaver manush avla andatute.
-Sityuvav me sogodi so trubuj-phendas o xoxamnoj.
-Chachikanes?Atunchi phen mange avri,ashundan  chachikane Mátyás krajesko híro.
-Sartena.
-No phen variso paleste.
Sa e bari shkola karing o xoxamno boldaspe,kade zhukarde so phenla.Voj pale phendas:
-Aratyi avri gelom ando vesh(lokhes assajipe ashundyolas,ke pe amaro gavesko agor naj vesh kahikaj feri opre pe mádi plaja) thaj kothe pesako kasht opre sas iskirime hody kthe phírelas Mátyás kraj-taj pe paluno kasht kothe sas phandado e kolozsvaricko mujalo,thaj Mátyás kraj jek bari rolyasa mardas,ke muri dej chi mukhlas,kasht te kidel ando vesh.
Pelam kathar o assajipe vi pe stungo -vi pe chachi rig.Ande shkola feri amaro glaso ashunyolas,vurjalam,vi o majbaro sityari assajlas.Feri o cino xoxamno sas capeno,taj kade dikhlas vorta, sar chachipe phendasas,kana dikhlas sar assas atunchi vivoj ek cerra assajlas.
Vi o majbaro sityari andre dikhlas ,xoxamnosa ande jakha chi zhanel tavel capeno.
Duj zhene chi resen ande kirchima,shukares avri bishaldas e shaves anda shkola.Phendas leske palashkola te assel andre ke kamel te vorbil lesa.
Pala kado avilas o majbaro pecimo,dé pakado chi vorbij,nas lasho ,pemande brigako sas,ke akanak pecisajlas manca kodo,hody pa kulumpíri chi zhanglom khancsi te phenav.
Akarsosko sas kado angla mizmeri ,vatunchi kodo kamlam te zhanas ,so kamel o majbaro manush o sityari so kamel te vorbil e xoxamnosa.Pejbax  e sityarica kothe xutyildas xoxamnos te lel paji anda xajing ke nas vrama amenge ke ashundam so phendas o xoxamno thaj kade o xoxamno ahukardas tavel gata e chasoske ande shkola thaj andre gelas kaj o majbaro sityari.Ame zhukardam les angla kapuva,so avla.Jokhar avel avri.Capeno sas taj lokhes avilas.
-Ame phendam -,mishto marde les -taj assajlam peleste.
Kana krujal lam les,thaj pushlam so sas palpale avilas leski dulmutani musura,thaj phendas:
 Andakode khardas man andre o majbaro  ke kamlas te najisij mange ke mishto assadom les .
-Na xoxav !-cipisardam.
-Chi xoxavav ,kodo phendas vi kaver data tavav kasavo lasho das ma jek orango e sityrica pale kafe taj kolako,andakode somas butaig ke kadal but xabena sa trubusardm te xav.
Mashkar amend sas kon assajlas sas kon,patyajlas leski vorba.
-Te patyan ,te na das ma jek shovto.
-Kaj si kaj si ?Sikav!
O cino xoxamno ande peski posotyi unzolas,taj phendas:
-Mishto ,kodol aba kertosardom  ande bolta!Vi e Kovács Zsuszi xalas anda kodol guglipe so kindom.Kovács Zsuzsi khere sas nas ande shkola ke nasvali sas.
Kade vorbilas xoxamno amal,feri anda pherasa.Feri pherasa phendas andepesko trajo,andakade kamlas les sakon.Thaj vi andakode vi kodi pherasa sas leske,pepeste te lel akarkaski dosh.
Vime patyaimasa taj bare kamipesa seroj peleste .Amende sas jek jivendeski dyes.Andre kheldam ame ande soba.Kothe sas vi jek skamin  thaj tele maladom mura mamijaki glazha.Kade kamlas kodi glazha feri andakodi pelas,taj kodi phendas amenge shavorenge nasvali kerdyola te phgrasa ame.
Thaj kodi phagerdas ,tele sas pej phuv.Kade darajlom kathar e bari dar avri parnyilom.
Ande kaver soba ashundas muri mami o glaso ,taj andre avvilas daramne mujesa.
-Soj kodo?
Dikhlas muri musura thaj sogodi avri rakhlas.
-So kerdan?-phendas cipisarikanes
Angle avilas o cino xoxamno.
-Me somas-phendas-kamlom te sikavav zhanav te inkrav pe muro nakh,sar ando circus.
Vi kamlas te sikavel pesko nakhesa sar kamlas te kerel.
Kasavo pherasa kerdas hody sar muri mami xojajlas kade gelastar laki xolyi thaj vi voj assajlas.
Me dikhlom sogodi zhanel ,taj ratyako xaben kana avilas o xoxamno las kafe na me.Kana gelastar o xoxamno,muri mami kodi phendas mange:
-Majlasho kado cino xoxamno sar tu!
Kade azbadas ma hody sorro ratyi rutom.Dé majfeder kamlom e cine xoxamnes.Intrego gav kamlas les.Pa jek vas pa duj dine les phende leske te phenel paramichi.Kattyi zhanlas te xoxavel pa selya,pa shave.Andakade xaxade les sar e chiriklyan so les fajlas xaben.Vi voj kamlas sakoneski lossh te anel pherasa.Sas ando gav jek kasavi chorri gazhi kon sunusardas inke vi o xaben,latar feri peko kulumpiri las de vikodo kana aba chi trubujas khaynikas.Avilas pala jek kasavo xaben o xoxamno.Vorbil vorbil feri charel pesko muj sar o rikono.Varikon samalas .
-Mishto xalan!
Xoxamne:
-Mishto
-Kaste?
Kaj e baloghné.Trin charo xalom,andakode charav muro muj.
-Phen so sas.
-Angluno charo: zumi anda lasho xajingako paji.Dujto :aratyi peko kulumpíri.Trito:mas,trito dyesenge fusuj.
Inke vakanak phenen amende te naj lasho xaben:
-Vi palakado charelas xoxamno psko muj.
Chorro cino xoxamno chi zhanglam sosko manush avlasas andaleste .Avilas jek zurales shudro jivend thaj nasvalo kerdyilas.Pala ijjato dyes aba shajke le anydalenge kerdas lossh kana gelas mashkarlende peske cine nakhesa.Vi leske palune vorbi kasave  capeni sas sar pesko trajo.
Zurales nasvalo sas-leske jakha avri sas boldimemtaj pashaleste e bíroné tordyilas.
-So hatyares muro shavo?-pushlas lestar.
Pelate dikhlas  inke jokhar peske jakhenca:
-Muri dej kathe sas majanglal,andas tuke somnakune butya kothe si ande kaver soba dikh le.
La bíro zhulyake asva avilas anda lake jakha taj avri gelas ande kaver soba te dikhel e butya.
Sar palpale avilas o cino xoxamno chi xoxadas majbut.
Muro cino amal,sodevar phenas les .Sar te trajilas,taj kasavo ashilasas sar atunchi sas.
Sodevar phendam ,te varisavo muro phral chi phendas chachipe :
-Na xoxav aba!
Thaj kana naj khanyikas butyi ande fabrika ,sodevar phenen:
-Tavlas kathe feri o cino xoxamno!

(Móricz Zsigmond Fillentő című elbeszélését lovárira fordította: ifj. Rostás Farkas György)

1

 

Módosítás dátuma: 2010. július 01. csütörtök, 08:25
 
Copyright © 2024 Kethano Drom - Közös Út. Minden jog fenntartva.
A Joomla! a GNU/GPL licenc alatt kiadott szabad szoftver.
Fordította a Magyar Joomla! Felhasználók Nemzetközi Egyesülete
 

Tehetség

Örökségünk nyomában

PTK roma tananyagok

Emlékezet

Portré

Közös Út a Facebookon

Mottó


„A cigány kultúrának intézményekre van szüksége...
Én ezt egy kulturális autonómia intézményrendszerén belül képzelem el, amely nem szavakból, hanem láncszemként egymáshoz kapcsolódó intézményekből állna.”

***

Részlet Orbán Viktornak  2008. április 11-én elhangzott beszédéből.


 

Civilhang

SZEMlélek

Galéria