Lovaricko shibako grizhipe

Kiadványaink

Radio Romano

Archív

Csatka

Közös Út Baráti Kör

Blog

Névjegy

Gindima

Tumencaj muro dyi sagda. Te na bisterdyon pa jekhavreste, zhikaj e luma luma avla,..

http://rfgy.blog.hu/

Portré

Rostás-Farkas György

CTMT videók

GTranslate

 

Rólunk

Romano/Gypsies Origin PDF Nyomtatás E-mail
Írta: Janardan Singh Patania   
2013. szeptember 11. szerda, 14:55

Pativale Romalen, Kai jek nevi teoria si phutardili taro Rabinder Singh Cheema Ezt a címet a spamrobotok ellen védjük. Engedélyezze a Javascript használatát, hogy megtekinthesse. . Ko 5-to August, 2013 bersheske pal o Romano/Gypsies Origin, Migracija te Heritage, kai von sas e mashkarlo-Aziake e purane beshutne manusha 3i-ko 9-to shelavdi/century, te pale von zorasa sas nikaldile karing Evropate, te pale e Romengo ethnicity te 3ib sas xasardili /extinct.  

Te kate me dav-pale akava e bi-bazaki teorijke jek-pale-jek argumentsa, vi-te krisisarv ke e Roma si Indiake manusha:

1. Kai Romani 3ib<chib si taro Indiaki “PRAKRIT” familijatar 6-to C.B,E. 3i-ko 13-to C.A.D. te nai len khanchi phandipe e mashkarlo-Asiaki “Avestha” 3ibasa, te voi si but pashe pashe-ke Sanskrit - 3ib.

2. Kai me kidlem taro 500 Indiaki chiba te dialektora (save si phangle e Indo-Aryan 3ibangi familijasa), 95% Romani alavri, te shel –an- shel /100% Romani Gramatika. Akava si amensa jek mai-baro sebuti/prufa ke Romani 3ib nai sar jek muli 3ib, sar ko phenel o Rabinder Singh Cheema. Te ani chachipe Romani 3ib si panda 3ivdi andre INDIA, vi-te e Ga3enge/Gadzenge themende sa kai beshen e Roma.

3. Kai e Indiake manusha kataro naxlutno zamano 3i-ko avdives but var aver–aver vaktenge ko aver-aver themenge maigraciarde, ama kai e Roma migraciarde kataro upruni - INDIA karing teleki-Phuv 8-to 3i-ko 13-to C.A.D.

4. Kana e Ga3e peravde/defeated e Indiake Ra3put (Kashtrija) Thagarenge, te pale von zorasa astarde sa e Hindu 3atiange murshenge te anglerde len ko e Ga3enge themende, te kote ande “KHURASAN”, vi-te aver thanenge e Gulalm-bazarende/Ruba-/Slave-markets, te kote von sas bikinde sar e bi-3ibake bakrende te buznende, vi-te kote andre e Ga3enge themende e Ga3e paruvde lenge Reli3ion zorasa ande e lokalne Ga3ikane ma3ortiake Religionde.

5. Akale Roma kon sas e purane Indiake manusha, panda 3iven andre e Ga3enge themende, te lengi daijaki 3ib si jek purani Indiakiri Prakrit 3ib, te savi si kolkori jek 3ivdi Prakrit 3ib andre sa e phuveste, te savi akana andre e Ga3enge themende si akhardi sar e “ROMANI-chib”.

6. Kai e Romengo nai jek phandipe e Uzbikstan, Ta3ikstan, te Turkministan vai jek-aver themesa, kai e Roma sas e Indiake purane manusha, te tume shai-te dikhen tumen kai e Roma meazon pe e Indiake manushende. Te e Roma 3i-ko avdives arakhen penge e purane Indiakire Hindu Devala te Devalnia, te  kultura, te Rituala, te e purane riti-rava3 (custom and traditions), vi-te Romani chib, sa sar e Indiake Hindu manushende.

7, Te kai e Roma zi-ko avdives arakhen apne/penge e purane Indiake san3e/common  “riti-rava3” taro e chavoresko biandipen, te lesko ternipen, te mangipen, te biav, te phuripen, te meripen, vi-te pale e meripeneske riti-rava3a.Te nai len phandipe e mashkarle – Aziake “Zardushti” religion, te lengi “Avesta” chibasa. Te kai sar e Indiake Hinduende e  Zardushtia vi molinel/worship e “JAG, te KHAM”-eske sar lenge Devala.

8. kai ko 1-to shelavdi pal o kristo e Kushana taro Uzbikstan avele andre nord- Indiate, ko anglal von Kabul kerde Buddhist Religia, te pale von Kabul kerde Hindu religia sa loshimasa, te pale von avele hamisto sar jek ande e Indiake Hindu Sma3-este/society mashkar e Brahmin, te Kashtrija/Rajput, te Vaisha, te e Shuderende. Te lenge e but sharde te pin3arde Rajput/KshatriyaThagara sas Vikrama – Dittya, Meher – Bhoj  vi te aver – aver Thagra partikularalni taroRajput komunitijatar. Kai e DOMA aba sas angal ko e Kushanengo avipe taro mashkarlo – Azia andre e INDIA-te.

9. Kai Romani nas jek lekhli/written chib, te ande leste voi sas jek “muiaki – chib”,(oral-language), te voi sas jek bari komunikasijaki chib, sar akanutni e INDIA-ki “HINDUSTANI”- Chib, te saviake vakaren te hakaren sa e upruni – Indiake manusha taro  Assam 3i-ko Afghanistan. Akaleske e Roma muiatar le-gele/carried peske e Devala, te Devalnia, te Romani –Prakrit chib, te folk paramicha, te folk gilia, te e purane “riti-rav”-a3enge apnesa/pesa  andre e Ga3enge themende.

10. Kai i Romani chib si jek Indiaki Prakrit familijaki chib, te savi si taro e Sinthetik chibango Grupo, sar i Sanskrit te e Prakrit 3ibande/chibande.

11. Kai ani chachipe i “Romani- Prakrit” si akanutni sa e upruni Indiaki chibangi “DAI”, te mashkar lende si jek tiknoro fark/diferencija, kai Romani chib si e Sinthetik grupatar, te kai e upruni-Indiake modern cihba, te dialektora e vaktesko nakhlipenestar paruvde taro “Sinthetic” ko“Analitikal” grupeste. Akaleske akana e upruni-Indiake manusha, te Roma nai lokes hakaren jek avereski  chib.

Note : ( Te e upruni Indiake manusha, vi-te Roma sikhen, te 3anen jek-avereski Gramatika, otoska von shi-te hakaren shigrende jek-avereski chib).

12. Kai sa e Roma sakai von beshen,  kai taro “Rat”, “chib”, te “Kultura”, te “Ritula”, te“Riti-rava3”, von si 3i-ko avdivese phangle e upruni-Indiake manushensa.

13. Kai pe sa e phuveste, o but - but shardo te pin3ardo “Shahnama” pustakako lekhari/autor “Firdausi” lekhda pal e Romende ande peski Pustak sar o “LURI”, te savo si jek bangaripen/deformacija ko Indiako alav akhardo “LAHORI” kai von sas taro upruni -Indiako foro “LAHORE”, (The man from Lahore is called “Lahori”< Laori< Luri).

14. Jek but Pin3ardo te shardo Farsi-Gilari/poeto akhado “HAFEZ” vi konfirmarda e Romengo/Gypsiango ande pesko historijakani Gili/poemi ani Farsi-chib :

Ani jek but pin3ardi paramichi, pal ek but pin3ardo  konkeror “Tamerlane” kai vo xoliasa phenda“Hafez”-eske pal leski Gili/poemi :

 

اگر آن ترک شیرازی بدست‌آرد دل مارا

به خال هندویش بخشم سمرقند و بخارا ر ا

“Agar aan turke Shirazi badast aarad dele mara ba khale HINDU-eshBakhsham Samarkand o Bukharara”.

Te e Shiraz foroski shukar shavi kon cirdel e mere jileske, kai si la e HINDU naksh/features, te vash lako “Kalo”/mole  me ka dav la, e mashkarle – Aziake e dui but pin3arde te sharde fora ko“Samarkand” te “Bukhara” …

15 . Kai me aba studikerdem e mashkarle-Aziake chiba sar Farsi, te Ta3iki, te Pashto, vi-te e Kafiristan te Baltistaneske chiba. Te vi me kerdem dikhipe e mashkarlo-Aziake Romensa, te kerdem lensa vakaripe ani Romani chib, te ame lokes hakardem jek-averes ki Romani chib, te me 3anlem kai e India, te mashkarlo-Azia, te Evropaki Romani chibande si but but saranipe, te kai mai-cira mai-but sa san sar jek.

Kai andre Indiate sa e Prakrit chiba mulia, te baxtasa Romani-chib si jek kolkori 3ivdi “Prakrit”-chib andre sa e Phuveste,  te savi 3ivel e but Shelavdiandar/Vikendar ama nai andre Indiate, vi-te ande leste andre e Ga3enge themende, tele-ko e but-but phare te dukhavne  sirkumstansiande.

16. Kate pal e Roma/Loma /Doma /Gypsi-ande, me ka phenav jek “Urdu”- chibakokopulet/couplet taro jek but pin3ardo te shardo  Indiakiro Gilari/poeto akhardo             Dr. Iqbal, vo phenda :

a . Gurbat Mein Hon agar Ham, Rehta Hai Dil Vatan Mein,

b .  Samjho Vahin Hamen Bhi, Dil Ho Jahan Hamara

c . Sare Jhan Se Achha, Hindustan Hamara !

***


 
Copyright © 2024 Kethano Drom - Közös Út. Minden jog fenntartva.
A Joomla! a GNU/GPL licenc alatt kiadott szabad szoftver.
Fordította a Magyar Joomla! Felhasználók Nemzetközi Egyesülete
 

Tehetség

Örökségünk nyomában

PTK roma tananyagok

Emlékezet

Portré

Közös Út a Facebookon

Mottó


„A cigány kultúrának intézményekre van szüksége...
Én ezt egy kulturális autonómia intézményrendszerén belül képzelem el, amely nem szavakból, hanem láncszemként egymáshoz kapcsolódó intézményekből állna.”

***

Részlet Orbán Viktornak  2008. április 11-én elhangzott beszédéből.


 

Civilhang

SZEMlélek

Galéria