Címlap Romani shib - cigány nyelv Fordítások E Luludyi, kaske o Del personalipe del

Lovaricko shibako grizhipe

Kiadványaink

Radio Romano

Archív

Csatka

Közös Út Baráti Kör

Blog

Névjegy

Gindima

Tumencaj muro dyi sagda. Te na bisterdyon pa jekhavreste, zhikaj e luma luma avla,..

http://rfgy.blog.hu/

Portré

Rostás-Farkas György

CTMT videók

GTranslate

 

Rólunk

E Luludyi, kaske o Del personalipe del PDF Nyomtatás E-mail
Írta: Jozef Ravasz   
2013. június 27. csütörtök, 19:21

Kaj sas thaj kade sas, e muzika vrazhisardas la Natura. Le glasura angalisarenas la Naturake charunekashtune jekhipes, sar te khelenas lesa. Glaso dine le drosa, so ande kodi somnali luludyi arakhadyile, soske patra pe le bere prepenas. Thaj jekhfar numa (nashtig te zhanen: sar?), andar le but-but drosa jekh sigones shordyindi valya kerdyilas.

Thaj sigones arakhadyilas vi kodolako glaso. Andar la ablyolindes shukar luludyake patra, apol efta somnakaj rangasle bere tordyile ando kram kaj le pajeska dolmako porti.

La Luludyake kovle vushta apol kezdinde te baron, sar kasavi bari kerdyilas, sar jekh manushikani forma. Thaj sar kado pecindas, pej luma tunyarikipe perdas.

Pala unyi secundo o Kham somnakune praja peradas tele pej Phuv, thaj andar e Luludyi –jakhenca dikhindes – jekh kumarin ushtyadas avri, cine-cine pasurenca pe le chara, so ande le somnakune praja najonas.

Pala kodo, sar kado pecindas, tordyollas, boldisarelas pe stunga thaj pe chacha rigate, thaj po drom das pes kaj le bashali valya. Akanak aba vi e Natura intregones opre zhuvindyilas, sar opre zerilas e angluni manushnyikani zheni.

Pe kodo than, kaj le romipesko genezish pecil. E kumarin, kon andar e Luludyi arakhadyilas, – sar kaj o porti reslas, tele beshlas pasha le pajeski dolma, thaj kezdindas te gindisarel.

Lungi chasura nachile kade. Aba lokes tunyilas. – Kado avla muri angluni ratyi, andej manushnyikani forma –, gindisarelas glasunes e kumarin, kon andar e Luludyi arakhadyilas. Thaj vi kade pecindas.

Sigones ratyi kerdyilas. Voj inke chi pinzharelas, so hatyarel kodo alav: „khere”. Kade rigate burdajvelas pe le dyesi chara, thaj kothe pashlyindes sigones ando xorro suno boldyilas.

Ande laki lyindra maladyilas le Devlesa. O Del mothilas lake, so avla lake missijoski resin. Intregones sode, sar sode bere si ando porti –, efta sheraja trubul te ramosarel ande jekh ginadyi. Pala kodol manushikane kuchimata, so maj determinana kodo, soski avla le avindipesa le romipeske trajoski zhelya thaj historija.

– Po tyiro drom le anglune berosa zhasa majangles. Numa atuchi shaj avesa kathe palpale, te kerdas aba le romenge jekh importante kuchipesko fundamento, soske sityaripe doti avla pala le romipesko arakhadyipe.

Tyiro anav kathar adyes e Selamit avla. Thaj la ginadyako titulo (so pala le romenge  kuchimata mothol), t’avel La Selamitake bere.

Thaj te kerdas aba kadal intregones, atunchi pinzharesa opre kodo, hoj kon si TU?

O Kham aba uches opre phirelas po vuneto nyebo, kanak la luludyuni kumarin zhangadyilas. Bisiklo-j kodo, hojnas nashadi, sar kanak o manush andar pesko suno butivar zhangadyol. Patyajlas kodol, so ande lako suno pecindine.

Vash le lyindri, soske si vi truposko fundamento, chi trubulas te fantazijalil.

– Man kade bushon, hoj Selamit!

– Cipindas opre glasunes.

– Zhanav, so mol muro missijo.

Kodol efta zumavimata avri tordyuvo. La Selamitake bere po drom dena pen. Aketa, kamav te shaj zhanav: kon som?

– Cipisardas opre losshasa.

Le beroste gelas. Andre beshlas, ande peske vast las le lopati, thaj milnes andre boldaslen ando krishtaluno- uzho paji.

E bero glorijasa huralas po paji. Pe la Selamitake musuri, so avri lolyilas kathar le trajoski zor, kothe ablyolas o phutyaripe.

 

(Kotor andar leski pustik:„La Selamitake bere”)

 
Copyright © 2024 Kethano Drom - Közös Út. Minden jog fenntartva.
A Joomla! a GNU/GPL licenc alatt kiadott szabad szoftver.
Fordította a Magyar Joomla! Felhasználók Nemzetközi Egyesülete
 

Tehetség

Örökségünk nyomában

PTK roma tananyagok

Emlékezet

Portré

Közös Út a Facebookon

Mottó


„A cigány kultúrának intézményekre van szüksége...
Én ezt egy kulturális autonómia intézményrendszerén belül képzelem el, amely nem szavakból, hanem láncszemként egymáshoz kapcsolódó intézményekből állna.”

***

Részlet Orbán Viktornak  2008. április 11-én elhangzott beszédéből.


 

Civilhang

SZEMlélek

Galéria